onsdag 4 februari 2009

På det fjärde ska det ske...

Hej alla!

Vi bara fortsätter, eller hur?

Del 7

Sommaren gick på nåt konstigt sätt och rätt som det var var det vecka 32. Samtal med Falun och strax därefter damp det ner fler recept i brevlådan. Först och främst måste jag ju få mens och efter det tablettknaprandet var det dags för slemhinnestärkande medicus morron och kväll. Jag ska börja med ännu en medicin, denna gång vagiatorer som ytterligare ska hjälpa våra fryslortar att fastna. Datum för denna ägginsättning är 27 september och än en gång har vi lyckats på nån annans dag. Denna dag är födelsedag för lillasyster och min guddotter. Det känns som om det ALLTID är nån annans dag och ALDRIG våran egen...

Jaha, tänker det fungera den här gången då? Micke tyckte vi skulle fråga om dom inte kunde sy fast det så vi var säkra... Alternativet är ju att jag går på händer!! Jag håller i alla fall tummarna i förväg, kanske hjälper det?

Dagen D för testet var den 9 oktober 2006. Fler besvikelser var vad vi väntade, kändes som en vana... Inga blödningar i förväg och hoppet tändes! Stooor låga den här gången, tänk om... tänk om... tänk om....


Det blev två streck!


Shit! Det fungerade den här gången! Fan, vi ska ha barn! Vi ska ha barn...vi ska ha barn. Vi ska verkligen ha barn. Glädjetårar i massor...

Samtidigt med alla glädjetårar kom eftertanken, törs vi jubla redan? Det är ju så mycket som kan hända...

VI SKA HA BARN! WOW!

Den här gången var det lättare att lyfta luren och ringa Falun och meddela resultatet. Förstås blev dom också glada - fattas bara annat, det stärker ju deras statistik!!

Den 2 november var vi hos Doktor M på Läkarhuset igen, på ett tidigt vaginalt ultraljud. Han visade oss ett litet vitt ljus på ultraljudsmonitorn, det liksom blinkade... Titta där är hjärtat, sa han.

Vårat hjärta! Mitt och Mickes alldeles egna lilla hjärta blinkar där så fint på monitorn. Våra hjärtan var stora när vi gick därifrån...


Nu följer en annan slags resa...


Helt otroligt! Heeelt otroligt! Fantastiskt otroligt! Helt overkligt att vi skulle bli föräldrar...
Stoooort! Så så stort!

Kram!

1 kommentar: