Mardrömmar...

Del 19

Den 4 september 2007, som hinner bli den 5:e

I natt får vi sova själva, du och jag Markus, för pappa är på jobb i Småland. Gammelmoster Solan var här och höll oss sällskap och såg till att jag kom ner i duschen. Jag glömmer bort att tala om för henne hur mycket det betyder och hur tacksam jag är för att hon alltid ställer upp. Det är fler som jag skulle behöva tala om det för - men orden liksom fastnar i halsen. Hur ska vi kunna tacka alla som ställer upp på oss tycker du?

Igår var jag och pratade med en psykolog också, du var med förstås. Där pratade jag om alla hemska tankar jag har om mej själv, tankar som är så hemska att dom inte ens går att skriva ner. Jag pratade också om min drömmar, jag drömmer att jag har så mycket omkring mej som ska göras, människor som pockar på min uppmärksamhet och så vidare, så att nånstans i det här kaoset i drömmen händer det dej fruktansvärda saker min älskling, för att mamma inte hinner med... Det är vidriga drömmar som gör att jag inte törs sova för jag vill inte drömma sånt här nåt mer.

...gråter för mycket för att skriva mer nu...

Mamma älskar dej vännen, kom alltid alltid ihåg.
Mamma älskar din pappa och saknar honom nåt oerhört just nu - får krama hans kudde och dej lilleman.

Visst ja, idag tog du nappen riktigt bra och du vände dej nästan själv...