Hej alla!
Jaha, så var den inne då, den stora dagen...eller egentligen vilken skittisdag som helst. Och det var ingen skillnad i morse när jag vaknade heller... Är det så att ålder bara är siffror på ett papper kanske? Inuti känns det ju inte som fyrtio, eller hur ska jag veta det förresten, det är kanske just det som det gör... Det kanske känns så här inuti när man just är fyrtio? Skitsamma, jag har i alla fall inte fått nån plötslig längtan att använda plisserad kjol och blus med väst i alla fall... Sen är väl det kanske inte det som hör till heller...men, äh, ni fattar...!!
Nu ska jag i alla fall svischa runt med dammsugaren och torka av golven... Jag har ju redan firat min födelsedag men man vet ju aldrig, kanske är det nån som vill komma och beklaga...
Så, grattis till mej själv på födelsedagen! Det är i alla fall fantastiskt att leva - oavsett vilka siffror som gäller! Just nu gäller 7 september för mej... Varför? Det kanske ni får veta...kanske inte...
Kram!
tisdag 25 augusti 2009
måndag 24 augusti 2009
Fortfarande tonåring...
Hej alla!
Johodå, jag är fortfarande tonåring, tjugonitton...så det så!! Det är ju FLERA timmar kvar tills jag blir föööörtiiiiii... HUA! Eller äh, det är ju bara siffror på ett papper.... Eller hur?
Jag har gett mej själv en födelsedagspresent - idag faktiskt!! Och kanske kanske ska jag berätta vad...men inte idag...ska suga lite på den här för tidiga födelsedagskaramellen lite först. Nyfikna va? Mm, det skulle jag också vara...
Fast förutom det så har jag ju också investerat i mej själv genom att ÄNTLIGEN ha gått till tandläkaren och fixat gaddarna! Ska faktiskt fira födelsedagen där också!! Eller i alla fall en liten stund... Det är hur synd som helst att tandläkaren jag har haft ska sluta...hur ska jag nu våga gå dit i fortsättningen?? Men nu när munnen är hel och fin så kanske jag slipper på ett tag...
Nej, nu ska jag försöka få ihop nån form av hemmapizza och så småningom ropa in mina pojkar, stora och lilla M, älsklingspojkarna mina!!
Hur det är med måendet? Alldeles förträffligt faktiskt! Alldeles underbart fantastiskt...just nu, just idag!
Kram!
Johodå, jag är fortfarande tonåring, tjugonitton...så det så!! Det är ju FLERA timmar kvar tills jag blir föööörtiiiiii... HUA! Eller äh, det är ju bara siffror på ett papper.... Eller hur?
Jag har gett mej själv en födelsedagspresent - idag faktiskt!! Och kanske kanske ska jag berätta vad...men inte idag...ska suga lite på den här för tidiga födelsedagskaramellen lite först. Nyfikna va? Mm, det skulle jag också vara...
Fast förutom det så har jag ju också investerat i mej själv genom att ÄNTLIGEN ha gått till tandläkaren och fixat gaddarna! Ska faktiskt fira födelsedagen där också!! Eller i alla fall en liten stund... Det är hur synd som helst att tandläkaren jag har haft ska sluta...hur ska jag nu våga gå dit i fortsättningen?? Men nu när munnen är hel och fin så kanske jag slipper på ett tag...
Nej, nu ska jag försöka få ihop nån form av hemmapizza och så småningom ropa in mina pojkar, stora och lilla M, älsklingspojkarna mina!!
Hur det är med måendet? Alldeles förträffligt faktiskt! Alldeles underbart fantastiskt...just nu, just idag!
Kram!
torsdag 13 augusti 2009
Mirakelpojkar...
Hej...
Ville bara tala om för alla som vill veta och framförallt för mina älskade pojkmirakel, stora M och lilla M, att jag älskar er så ofantligt mycket att det är svårt för mej själv att ens förstå.
Jag hoppas att känslan är ömsesidig - och acceptans och tålamod är stoooort nu?!
Kram Mamman M.
Ville bara tala om för alla som vill veta och framförallt för mina älskade pojkmirakel, stora M och lilla M, att jag älskar er så ofantligt mycket att det är svårt för mej själv att ens förstå.
Jag hoppas att känslan är ömsesidig - och acceptans och tålamod är stoooort nu?!
Kram Mamman M.
måndag 3 augusti 2009
Sökes: Skratt. Finnes: Tårar.
Jag är i desperat behov av skratt och glädje innan jag fullkomligt drunknar i alla mina tårar.
Hej alla!
I början av 2005 när jag och Micke insåg att vi inte kunde få barn själva - utan behövde hjälp, det var då det började... eller slutade... äh, ni fattar snart!! För mej alltså, jag kan bara föra min egen talan.
Jag har hela mitt liv 'kunnit själv' av en del olika anledningar, och det mesta 'kan själv' sitter kvar och jag försöker på alla sätt jag kan innan jag ber om hjälp, eller så struntar jag i det eftersom jag inte KAN be om hjälp... När det kom till att skaffa barn hade jag inget val, där kunde jag inte prova några andra sätt, kunde inte 'kan själv' den gången hur jag än betedde mej... Det var tokfarligt! Skulle JAG släppa kontrollen och behöva lita på andra än mej själv... Nej men det kan jag ju inte, jag vet ju att jag hela tiden blir sviken - det har jag ju alltid blivit annars... för att göra en vääääldigt lång historia kort... Där, nånstans i början av 2005 tappade jag bort mej själv...och framför allt tappade jag min glädje och livsgnista...tappade tron fullständigt på mej själv eftersom jag inte kunde hur fan jag än gjorde... Jag hade aldrig gjort det tidigare i mitt liv, utan ALLTID haft full kontroll, ALLTID haft supermasken på och KLARAT allt som jag stod inför... Helt plötsligt behövde jag lägga mitt liv i nån annans händer, behövde jag lita på andra människor - jag som aldrig litat på nån, för ingen gick att lita på, alla bara sårade mej som jag försökte känna tillit för....
Hos mej var den här kontrollkänslan liktydlig med glädje, bland annat... och den har jag tappat...och jag behöver massor av hjälp att hitta den igen. Nu har jag bara tårar, och jag känner mej alltid lessen - även om jag skrattar... När jag tittar mej i spegeln, dom är väldigt FÅ dom gångerna, men det händer... ser jag bara nånting fruktansvärt LEDSET som jag inte orkar eller vill titta på. Min kontrollerande sida säjer åt mej att skratta - fast inuti gråter jag...
Nån som vill byta?
Kram!
Hej alla!
I början av 2005 när jag och Micke insåg att vi inte kunde få barn själva - utan behövde hjälp, det var då det började... eller slutade... äh, ni fattar snart!! För mej alltså, jag kan bara föra min egen talan.
Jag har hela mitt liv 'kunnit själv' av en del olika anledningar, och det mesta 'kan själv' sitter kvar och jag försöker på alla sätt jag kan innan jag ber om hjälp, eller så struntar jag i det eftersom jag inte KAN be om hjälp... När det kom till att skaffa barn hade jag inget val, där kunde jag inte prova några andra sätt, kunde inte 'kan själv' den gången hur jag än betedde mej... Det var tokfarligt! Skulle JAG släppa kontrollen och behöva lita på andra än mej själv... Nej men det kan jag ju inte, jag vet ju att jag hela tiden blir sviken - det har jag ju alltid blivit annars... för att göra en vääääldigt lång historia kort... Där, nånstans i början av 2005 tappade jag bort mej själv...och framför allt tappade jag min glädje och livsgnista...tappade tron fullständigt på mej själv eftersom jag inte kunde hur fan jag än gjorde... Jag hade aldrig gjort det tidigare i mitt liv, utan ALLTID haft full kontroll, ALLTID haft supermasken på och KLARAT allt som jag stod inför... Helt plötsligt behövde jag lägga mitt liv i nån annans händer, behövde jag lita på andra människor - jag som aldrig litat på nån, för ingen gick att lita på, alla bara sårade mej som jag försökte känna tillit för....
Hos mej var den här kontrollkänslan liktydlig med glädje, bland annat... och den har jag tappat...och jag behöver massor av hjälp att hitta den igen. Nu har jag bara tårar, och jag känner mej alltid lessen - även om jag skrattar... När jag tittar mej i spegeln, dom är väldigt FÅ dom gångerna, men det händer... ser jag bara nånting fruktansvärt LEDSET som jag inte orkar eller vill titta på. Min kontrollerande sida säjer åt mej att skratta - fast inuti gråter jag...
Nån som vill byta?
Kram!
tisdag 28 juli 2009
Sommaren är kort...
...det mesta regnar bort....trala la lalaaa...lala lala...
Hej alla!
Fan va det regnar! Jag har knappt märkt att det varit sommar, eller är... för den är väl inte slut än? Det märks att jag är ovan att jobba på 'riktigt' jobb, tiden som annars är för knapp räcker absolut inte till nu... Suck suck! Idag lämnade jag Skrot på dagis första gången efter hans sommarlov, och har lyxet att sitta hemma och jobba ett par timmar. ska jobba på sommarjobbet också men inte förrän klockan fyra. Och innan dess ska jag hinna en hel del saker, och har absolut inte tid att sitta här och skriva på bloggen...men vafan, liiite roligt måste man väl få ha också?? Jag ska till tandläkaren idag, hua! Men det börjar faktiskt arta sej i min mun... efter idag har jag bara ett par besök till tandhygenisten kvar och sen ska jag väl vara rätt ok. Skönt! Dyrt!! Men jag hoppas att det är värt det. Känns skönt i alla fall att jag fick det här sommarjobbet så jag fick råd att ens gå dit... Tråkigt att alla pengar går dit men...
Lön... vilket härligt ord! Snacka om lyxigt... Alla ni som är anställda. Tacka er lyckliga stjärna (eller arbetsgivare) för att ni bara behöver gå dit, göra det ni ska, ha arbetskamrater, fikaraster, semesterersättning, försäkringar och gud vet allt och få lön! Lyx! Jag som varit egen så länge tycker det i alla fall. Och jag känner mej oerhört privilegierad att få vara en del av allt det där just nu... Kan ni inte hålla alla tummar och skicka positiva tankar till min chef så att jag får vara kvar som vikarie efter sommaren. Det är bara två veckor kvar av det nu...
Annars får jag väl söka mej nåt annat, nu har jag ju fått lite blodad tand på det här med jobb...alltså vara anställd, och fick jag det här jobbet kan jag kanske få andra? Tänk att nån ville ha mej? Hmm, konstigt. Jag får bara hoppas att jag gör ett så bra jobb jag kan och att mina kollegor också tycker det. Så jag inte bara går där och tror att jag kan liksom... Svårt att förklara men väldigt lätt att förstå i min hjärna. Det är svårt att förstå att man kan duga ibland!
Nej, nu måste jag sätta lite fart. Ni vet, alla måsten... Eller, alla saker jag vill göra! Det lät lite bättre va?
Kram!
Hej alla!
Fan va det regnar! Jag har knappt märkt att det varit sommar, eller är... för den är väl inte slut än? Det märks att jag är ovan att jobba på 'riktigt' jobb, tiden som annars är för knapp räcker absolut inte till nu... Suck suck! Idag lämnade jag Skrot på dagis första gången efter hans sommarlov, och har lyxet att sitta hemma och jobba ett par timmar. ska jobba på sommarjobbet också men inte förrän klockan fyra. Och innan dess ska jag hinna en hel del saker, och har absolut inte tid att sitta här och skriva på bloggen...men vafan, liiite roligt måste man väl få ha också?? Jag ska till tandläkaren idag, hua! Men det börjar faktiskt arta sej i min mun... efter idag har jag bara ett par besök till tandhygenisten kvar och sen ska jag väl vara rätt ok. Skönt! Dyrt!! Men jag hoppas att det är värt det. Känns skönt i alla fall att jag fick det här sommarjobbet så jag fick råd att ens gå dit... Tråkigt att alla pengar går dit men...
Lön... vilket härligt ord! Snacka om lyxigt... Alla ni som är anställda. Tacka er lyckliga stjärna (eller arbetsgivare) för att ni bara behöver gå dit, göra det ni ska, ha arbetskamrater, fikaraster, semesterersättning, försäkringar och gud vet allt och få lön! Lyx! Jag som varit egen så länge tycker det i alla fall. Och jag känner mej oerhört privilegierad att få vara en del av allt det där just nu... Kan ni inte hålla alla tummar och skicka positiva tankar till min chef så att jag får vara kvar som vikarie efter sommaren. Det är bara två veckor kvar av det nu...
Annars får jag väl söka mej nåt annat, nu har jag ju fått lite blodad tand på det här med jobb...alltså vara anställd, och fick jag det här jobbet kan jag kanske få andra? Tänk att nån ville ha mej? Hmm, konstigt. Jag får bara hoppas att jag gör ett så bra jobb jag kan och att mina kollegor också tycker det. Så jag inte bara går där och tror att jag kan liksom... Svårt att förklara men väldigt lätt att förstå i min hjärna. Det är svårt att förstå att man kan duga ibland!
Nej, nu måste jag sätta lite fart. Ni vet, alla måsten... Eller, alla saker jag vill göra! Det lät lite bättre va?
Kram!
söndag 19 juli 2009
En egen stund...
Hej alla!
Nu var det vääääldigt längesen! Lessen för det men jag har inte haft tid, eller lust kanske... Kanske skyller jag bara på tiden för att jag inte har lust? Det är ju enkelt... Men jag tror att det är en kombination av båda!!
Hur som så har det bara rullat på, sommarjobb, midsommar, vanligt jobb, Markus födelsedag, jobb, jobb, jobb, stor fest, jobb, jobb, jobb... Så fantastiskt roligt och trevligt på alla sätt och vis, men - jag får ingen tid för mej själv...eller, jag TAR ingen tid för mej själv. Idag gör jag det.
När jag kom hem från jobbet strax efter fyra var maken och sonen borta och då passar jag på att göra sånt där som jag vill... fixa lite, dona lite, plocka undan lite här och där, duscha länge, slänga in tvätt i maskinen, laga lite mat, hänga undan lite kläder...ja ni vet...och det är så fantastiskt skönt alltså! Så nu väntar jag bara på att maten ska bli klar, sen ska jag ta en tallrik med mej och sätta mej och slötitta på tv medan jag äter. Snacka om vardagslyx!! Hoppas de håller sej borta i alla fall en timme till... Jag längtar i och för sej halvt ihjäl mej efter dom - men den som väntar på nåt gott!! Den som väntar på nån som har gått har i alla fall väntat för länge... ;o)
Nu är det bara några minuter kvar på riset, och nånformavkorvgryta är också klar. Laddar med stort glas mjölk och en stund för mej själv framför tvn och konstaterar att det här är jag värd. Eller hur?
Kram!
Nu var det vääääldigt längesen! Lessen för det men jag har inte haft tid, eller lust kanske... Kanske skyller jag bara på tiden för att jag inte har lust? Det är ju enkelt... Men jag tror att det är en kombination av båda!!
Hur som så har det bara rullat på, sommarjobb, midsommar, vanligt jobb, Markus födelsedag, jobb, jobb, jobb, stor fest, jobb, jobb, jobb... Så fantastiskt roligt och trevligt på alla sätt och vis, men - jag får ingen tid för mej själv...eller, jag TAR ingen tid för mej själv. Idag gör jag det.
När jag kom hem från jobbet strax efter fyra var maken och sonen borta och då passar jag på att göra sånt där som jag vill... fixa lite, dona lite, plocka undan lite här och där, duscha länge, slänga in tvätt i maskinen, laga lite mat, hänga undan lite kläder...ja ni vet...och det är så fantastiskt skönt alltså! Så nu väntar jag bara på att maten ska bli klar, sen ska jag ta en tallrik med mej och sätta mej och slötitta på tv medan jag äter. Snacka om vardagslyx!! Hoppas de håller sej borta i alla fall en timme till... Jag längtar i och för sej halvt ihjäl mej efter dom - men den som väntar på nåt gott!! Den som väntar på nån som har gått har i alla fall väntat för länge... ;o)
Nu är det bara några minuter kvar på riset, och nånformavkorvgryta är också klar. Laddar med stort glas mjölk och en stund för mej själv framför tvn och konstaterar att det här är jag värd. Eller hur?
Kram!
måndag 6 juli 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
