Att välja glädje...

Hej alla!

Kay Pollack har skrivit en bok, eller han har skrivit flera, men en som heter Att välja glädje... Den titeln är så bra så jag snodde den som titel på det här blogginlägget. Varför? Jo, för timmen är slagen att börja välja glädje nu...

Jag har haft det väldigt väldigt svårt att finna nån glädje i vad jag än gör, det känns hela tiden om om jag blir motarbetad av hela världen fast det är jag själv som sätter käpparna i hjulen. Därför - från och med detta ögonblick - ska jag börja välja glädje...

Så istället för alla 'ska bara' och 'måste' så ska jag fortsättningsvis välja 'vill bara' och 'behöver'... känns inte det redan lite glattare? Istället för att bekymra mej för vad jag tror att andra tycker och tänker om mej, ska jag strunta i det, de får ta mej för den jag är - det gör ju jag med andra! Istället för att bli irriterad på sonen när han inte gör som jag vill - ska jag se det som att ur en otrolig envisa växer tålamod fram och att det är en del av hans utveckling. Jag ska försöka älska honom lite mer också, om det nu är möjligt.

Jag ska också börja tala om för Micke hur mycket jag uppskattar det han gör för mej och Markus, för han är värd att få veta det, och då kanske jag även sprider glädje till honom, och kanske...kanske får jag tillbaka lite också! Det har känts som nu ett tag att vi mer kastar skit på varann, men nu är det slut med det - i alla fall från min sida. Jag ska försöka älska honom mer också.

Jag känner mej redan gladare...konstigt...bara av att ha tagit beslutet och försöka vända tankarna inuti...kul!!

Det som är det svåraste som jag nog inte ska göra idag är att börja älska mej själv lite också...så, det ska jag göra en annan dag...kanske...

Så alla ni som läser det här, jag är otroligt tacksamma för att ni tar av er tid att läsa något som jag har skrivit, och det är med stor respekt och kärlek till er som jag vill fortsätta skriva. Kanske finns det nån som kan känna igen sej i min berg och dalbana till liv, och kanske, kanske kan jag tända hopp och släcka förtvivlan hos nån annan. Och från och med idag, kanske kan jag även börja sprida glädje...

Kram!