April april din dumma sill...

...jag kan lura dej vart jag vill! Men det blir inga aprilskämt här inte... Ibland känns hela mitt liv som ett!

Fönsterputsandet får vänta lite, jag har lite annat att göra som också måste bli gjort. Skönt - fast tråkigt, det är ju som skönt när det är gjort liksom! Men jag måste ju nån städning att se fram emot nu när jag är i mitt stim!!

Livet - ja, oftast ett steg framåt och två tillbaka - så på nåt vis står man bara och stampar på samma ställe, och kommer man nånvart är det ofta på samma gamla invanda väg. Varför ska det vara så svårt att bryta gamla mönster och tänka andra tankar? Fast i och med att jag har börjat städa (ja men det var ett jävla tjat om det) och sorterar i lådor som jag märker med innehållet och ställer undan - kanske jag kan börja strukturera mej själv på samma sätt. Det som ska sparas stoppas i märkta lådor, det som ska kastas bort kastas bort och det som ska vara kvar får antingen stå framme eller har sin plats liksom. Går det att omvända i praktiken med mej själv månne? Eller fortsätter jag bara som vanligt - att sätta masken på ytan och kasta in allt där bakom som jag inte vill ha med att göra? Jag har ju redan en hel massa ouppackade lådor med minnen, vissa som jag kommer ihåg men i de flesta har jag ingen aning om vad som finns. Och - vill jag verkligen veta? Ska jag bara ta alla lådor med minnen som jag inte kommer ihåg och kasta på majkasen, så är det bra sen? Eller ska jag försöka öppna dom och sortera och märka i nya lådor - och kasta bort sånt som jag inte längre vill ha med att göra? Hmm, det låter enkelt, men är ack så svårt! Det tar också en hel massa energi - energi som jag verkligen behöver lägga på annat - men energin fastnar liksom i skallen och kommer inte därifrån. Hur fan ska jag göra för att prioritera om och välja nya vägar? Lösningar är väldigt välkomna!! På något sätt känns det oväsenligt hur fasaden ser ut - bara det är ordning och reda innanför - men jag kanske tänker fel?

Fasaden ja, min fasad...min jävla kropp! Vill inte ens se fanstyget när jag duschar...men det är inte en sån bra idé att duscha med kläderna på heller... Ja visst, jag har börjat... men jag vill ju ha resultat samma dag!! Tålamod är en dygd!! Men, jag vet också, att bara jag kan ha lite lite tålamod några veckor så vet jag att resultaten kommer, och då börjar det bli roligt. Men, suck suck, idag känns det inget vidare... Har ett jävla knä, eller jag har två, men det ena bråkar med mej värre än det andra. Och det är tråkigt när en sån sak saktar ner en... Micke har gett på förslag fler gånger att jag ska börja med typ aerobics eller liknande...men fy, att motionera i grupp fixar jag inte. Jag går helst ut och går med stavar, med bara mej själv - då kan jag välja takt och väg själv. Och bara jag tar det lite lugnt i början, så knät hinner med, så kommer jag snart in i ett gåmedstavarstim också!

Så, vart kan man köpa tålamod?

Kram!