Min lilla skrotunge...

Hej alla!

Jag har haft städnoja, eller har haft, den håller i sej... Jag har städat övervåningen på huset och konstaterat att vi har varken använt eller varit på den våningen sen vi fick Markus... Har vi för stort hus då? Hur som helst så har jag kastat gammalt skräp, nytt också för den delen som bara ligger och tar plats - för det har inte blivit använt och kommer med all säkerhet inte att användas heller. Nu är det ju i och för sej försent för nu är det borta! Å herreguuuud alltså, va skönt det är att kasta bort! Jag har skrivit in i almanackan att det ska städas - då kan jag liksom inte slingra mej och strunta i det, kändes konstigt när jag skrev det, men det verkar funka! Fast nu tycker jag att det är så roligt så det går av bara farten liksom. Ska ge mej på källaren den här veckan - fast där är mitt städutrymmer lite mer begränsat för där finns massor med saker som är makens - och han får kasta sin skit själv! Jag ger mej på det jag kan - härligt!

Våran lilla älskling har sovit hos farmfor och farfar också, första gången han förärade dom med en övernattning. Det hade gått bra och han hade mer eller mindre sovit tvärs över farmor! Fast hu vad jag saknar honom när han är borta - det går inte en sekund utan att jag tänker på honom och vad han gör och säjer. Men det är nog nyttigt båder för mamman och pojken att tillbringa lite tid ifrån varann. Det var jätteskönt att han var där så jag fick städa vidare och Micke fick pyssla med vad han nu gjorde. Jo, laga min bil...så idag har den gått rätt igenom besiktningen. Inte illa av den gamla plåtburken!! Markus har varit jättedålig på att äta nu ett tag - men det verkar han börja ta igen nu, för nu vill han ha mat hela tiden. Så farmor och farfar var lite förbluffade över den goda aptiten, skönt att höra för en hönsmamma som mej! Han hade badat i deras badkar också, med massor av skum...egentligen skulle han nog ha blivit en fist för fick han välja skulle stor del av hans vakna tid tillbringas i plurret! Nackdelen när han har varit borta är att han är så fruktansvärt mammig - inget annat eller ingen annan duger. Han är inte riktigt lessen utan det är mer gnäll... Och det känns jättejobbigt... men det är väl bara så det ska vara och jag får finna mej idet!

Jag och Micke var och bowlade med goda vänner på lördagen, det är ju skitroligt och rätt lagom nivå på idrottsutövning för min del... nuförtiden vill säja. Usch, undra om jag ska skriva in träning i almanackan också...för nu är jag less på allt överflöd som sitter på min kropp...undra just om jag är lika disciplinerad med att träna som jag är med att städa. Ska prova!

Kram!